My Dog

Så då har utställningsåret 2020 startat med två dagar på My Dog.
Var lite orolig eftersom Teddy blev skrämd i Stockholm, men han visade inga tecken på något men. Han brydde sig inte att någon gick bakom honom och det är ett stort framsteg.
Han var inte riktigt på topp och svår att få kontakt med, men var så stolt ändå att han var som inget hade hänt i Stockholm. Blev slätt excellent.

Men alltid lika roligt att träffa sina vänner runt ringen. Sen blev det ju lite shopping också🤪 Så klart. Köpte en ryggsäck att ha på magen för att båda våra gamlingar när dom inte alltid orkar gå hela promenader, eller som Hugo nu när han är skadad och vi måste gå till bilen. Sen blev jag kär i ett halsband till Brolle. Han får ha det till speciella tillfällen nu och sen när jag klippt ner honom i framtiden.

 

Man blir trött efter en utställning.

Dag två så kändes Teddy mycket mer på alerten. Han tog tom själv kontakt med mig flera gånger. Han gick så bra och ja allt kändes bra men domaren var väldigt hård. Jag förstår honom men läser man bedömningen så var Very good väldigt hårt. Så kändes som vi lika väl kunde stannat hemma och sovit. Men men Teddy gjorde sådana framsteg i dag att dagen var värd det. Älskade Teddy.

Blev glatt överraskad när jag kom ur ringen och våran underbara vän Carol hade dykt upp. Hon hade sagt att hon skulle på mässan i lördags. Var så roligt att träffa henne, var ett tag sedan nu. Sen när vi gick och shoppade lite till så träffade vi på Pernilla igen som vi pratade lite med uppe vid ringen, men nu kunde vi prata en bra stund. Ja man undrar i bland hur många hjärnceller man saknar när man går upp fyra  eller så  på sina lediga dagar. Men det ger så oerhört mycket att få göra något med sin hund, känna hur vi utvecklas och få träffa sina vänner. Sen, tänk vad vi fått se en hel del på våra bilresor. Det ger oss också ett andningshål från allt tråkigt som hänt och är. 

Spelar ingen roll vad domarna säger och tycker. Jag älskar våra hundar lika mycket hur det än går. Precis som vi människor tycker alla inte om en och vi är inte alltid på topp. Och tänk vad vi igentligen utsätter dom för. Vilka tuffa miljöer och en massa okända som tittar och känner på dom. Fantastiskt vad dom klarar och att dom litar på oss. Nu ska vi vila fram till slutet av februari. Då blir det nya tag i vänstervarvet 💕