Panikångest

Så var man äntligen ledig nu, men tyvärr började det inte så bra. Jag vaknade sent i lördags, åt frukost men kände mig lite ledsen och konstig så efter en stund började jag gråta. 😭 Var skönt för det var som om att trycket i mig släppte. Blev trött och fick vilade lite. Bestämde mig för att följa med på kvällens middag med två av mina syskon och deras familjer. Tyvärr mådde jag inte tillräckligt bra utan på vägen dit började jag må sämre. Paniken och ångesten växte. Väl framme var jag helt förstörd. Vi stod utanför restaurangen och jag ville bara försvinna. Mamma försökte prata med mig och stötta.

Min bror med familj kom och såg att något inte stod rätt till och frågade min mamma hur det var. Hon förklarade att jag mådde dåligt. Han, pappa och dom andra gick in. Jag försökte bara andas och inte gråta för mycket.

Jag skämdes så oerhört mycket. Ville inte att någon skulle se mig. Ville bara försvinna. Det var bara så jobbigt. Men mamma fick med mig in på restaurangen och jag satte mig så långt från alla jag kunde. Min syster med familj kom och dom förstod också. Jag satt på min plats och mådde så dåligt samtidigt som jag inte ville visa något och bryta ihop totalt.

Alla var så snälla mot mig och tog det försiktigt, pressade mig inte att behöva vara med.
Det var en oerhört jobbig upplevelse. Hatar när folk ser mig så dålig. Var också så skrämmande att det hände så bland folk.
Till slut släppte det värsta och jag kunde vara med lite.

Var helt slut i går och min ångest kom och gick hela dagen. Orkade inte göra något. I dag har jag varit och gjort lite ärenden men känner mig fortfarande helt slut och ledsen. Även ångest i dag.
Får hoppas jag mår bättre i morgon på julafton. Vi ska bara vara hemma, ta det lugnt och mysa.

God jul alla mina vänner 🎅🏼🤶🏻🎄